Inspirationsföreläsning

Under vårt höstlov v. 44 höll jag två inspirationsföreläsningar kring hur jag har använt klassblogg och sociala medier i min klass och min undervisning.

Vill du bläddra igenom min presentation finns den här under. Hör gärna av dig om du undrar över något, vill veta mer, eller bara ge mig lite feedback.

Sociala medier i undervisningen

Ska hålla min första föreläsning imorgon! Två gånger en timme ska jag försöka inspirera mina kollegor i kommunen att börja blogga eller använda något annat verktyg för att göra det de redan gör på ett annat sätt.

Lite pirrig är jag och slänger nu ut min föreläsning här på bloggen. Väldigt liten blev den, men jag kommer att rätta till det senare. Nu ska jag sova :)

Sociala Medier I Undervisningen

Read more publications at Calaméo

Efter påsklov och blogglov kommer ett inlägg i #blogg100

Haft påsklov och gjort uppehåll med mitt #blogg100. Har känts bra, men nu är jag tillbaka! Här kommer en kopia på mitt inlägg i Läraravtryck. Håll till godo :) 

Idag hade jag en underbar lektion! Arbetsron infann sig snabbt, eleverna var aktiva och det fanns ett lugn i klassrummet och i mig. Vill skriva om den här så att jag reflekterar över vad som gjorde den bra och vad vi gjorde :) 

Så här såg lektionen ut. 

Började med lite praktiska saker. Delade ut matteläxor som skulle sättas in i pärm och multiplikationstest från innan lovet som skulle ges tillbaka. (Vi testar om vi kan lära oss hela tabellen i skolan på fem veckor.)

Jag stoppade "ut-delandet" och skrev arbetsordning på tavlan. 

1) Dag 1 på tabellträningen

2) Lucktexten om "Rymden"

3) NOMP

Alla tre punkterna var kända eleverna visste vad det betydde. Sa att när man kom till NOMP fick man välja om man ville jobba på sin egen telefon eller på datorn. Började dela ut tabellträningen och hör hur lugnet sprider sig, eleverna börjar jobba. De räknar på. Blir klara, lägger ner och går vidare. 

Jag hinner läsa igenom lucktexterna som ska bli läxa till fredag, stötta och förklara division, 1,8 mil delat med 6 och svaret ska vara i kilometer!? En elev har gjort klart alla uppdrag på NOMP och vill att jag gör ett nytt. Några undrar om de får jobba tillsammans med lucktexten och sitta i grupprummet som de gjorde tidigare och det fick de. 

Jag kunde tom lämna klassrummet för att fixa NOMP-uppdraget med ett lugn i kroppen om att det var lugnt i klassrummet. 

Jag tror att den lugna arbetsron i vårt klassrum den här gången berodde på utvilade barn efter ett påsklov, att vi jobbade med olika saker, både matte och NO. Att vi både var analoga, fyllde i en lucktext med fakta om rymden, och digitala med att de fick jobba på sina egna telefoner eller på datorn. 

Ja, det var lite om min dag. Första efter påsklovet. Nu kör vi sista racet mot sommarlovet!

Påsklovsledig

Tisdagar är min bloggdag på http://lararavtryck.moobis.se och därför blir mitt inlägg här en kopia :)

Då var påsklovet igång. Skönt! Har inte haft en jobbtanke sedan jag gick från jobbet i fredags. Det är ovanligt, men så har det varit fullt upp med annat i helgen. 

Som lärare är loven ledig tid. Det är inte studiedagar då vi förväntas jobba utan vi är lediga. Vad har jag gjort då på mitt lov så här långt? Jo :)

- skrivit på mitt examensarbete i min LLU-utbildning

- varit till frissan

- druckit kaffe i solen

- tvättat

- rättat läxor och prov

- slappat framför TV

- läst på sociala medier

- lagat lunch till mina påsklovslediga barn

- fixat fika till barn och kompisar

- skrivit lite mer på mitt examensarbete

- fixat ny layout på min reflektionsblogg

- haft det bra :)

Innan lovet var jag rätt trött som ni kunde läsa i mitt inlägg förra veckan. Fullt upp med nationella prov, möten, åtgärdsprogram och konflikthantering. Men nu, efter två dagars påsklov är det ro i kroppen igen. 

Undrar hur alla skolbarn har det? Kände de samma trötthet och stress som jag gjorde innan lovet? Har de nu varvat ner och fått ett lugn? Jag hoppas att mina skolbarn har det bra, njuter av ledigheten i solen och leker, spelar Minecraft, hoppar studsmatta, cyklar, spelar fotboll och leker med sina kompisar :) 

Tittar jag på mina egna barn så har jag knappt sett dem idag. De försvann till kompisar redan på förmiddagen, den äldsta kom hemcyklades till lunch som vi bestämt och då var den yngsta ute på baksidan och lekte med två kompisar. Lite senare var jag ensam hemma då den äldsta cyklat tillbaka till sin kompis och den yngsta hängt med hem till en av sina kompisar. 

Imorgon ska jag fortsätta ha det bra :)

En bloggla

En av mina förebilder Karin Brånebäck @braneback har skapat en Bloggla. Den ska få bo hos mig också. För jag är en bloggande lärare som försöker ge mig själv tid att reflektera och skriva ner mina pedagogiska tankar här i den här bloggen.

Mer om Karins bloggla och hennes tänk kan du läsa här http://kilskrift.blogspot.se/2014/04/en-bloggla.html 

Inga jobbtankar

Har gjort massor idag och faktiskt inget som har med jobbet att göra. Känns bra. Fortsätter så ikväll med sista Harry Potter. 

Mitt enda liv!

Ja, vi har bara ett liv. Jorden snurrar vidare, vad som än händer oss. Det är bara att följa med och leva livet. Det går upp. Det går ner. Ibland har vi modet och känner oss oslagbara för att en annan gång känns att vi inte kan något. 

Har precis sett "Mitt enda liv" av och med Jonas Gardell. Han sänger så många sanningar! 

Sedan tror jag att slängkyssen och blicken var till mig när du sjöng där i slutet. Jag väljer att tro det i alla fall @jonas_gardell 

http://youtu.be/pwGdHvGwg7A

Tradition

Idag såg vi filmen Hopp. Det är tradition. Barnen sa så själva :) Vi brukar klä ut oss till påskkärringar och flyga på en låtsaskvast runt skolgården innan vi ser filmen. Men eftersom vi i år är lediga före påsk, blev det bara film och pyssel. Men lika mysigt hade vi det i alla fall. 

Påskidrott

Idag körde vi stafetter på idrotten, med påsktema. Först flög vi till Blåkulla och därefter en klädstafett. Riktigt kul! Men nu är timmen sen och jag berättar mer en annan dag. 

Lärarlyftet

Idag fick jag veta att jag får läsa engelska på Lärarlyftet nästa läsår. Här är kursplanen :) Ska bli kul.

Trött!

Som vanligt på tisdagar kommer här en kopia av mitt inlägg på http://lararavtryck.moobis.se

Ja, idag är den här fröken trött. Skönt att det är påsklov snart. Även barnen är trötta och jag hoppas att både de och jag får en skön ledighet nästa vecka. 

Vi har kämpat hårt nu med nationella prov sedan v 11 och vi är snart klara. En hel del konfliktlösning har stått på schemat och vi har haft flera enskilda samtal kring attityd. Jag har skrivit åtgärdsprogram och haft möten med föräldrar och elever. Jag har också haft möten med mina kollegor. Sedan har jag planerat lektioner hemma, läst pedagogisk litteratur, varit i kollegas klassrum och coachat varandra i kollegiet. Igår jobbade jag över två timmar och gick igenom skolans datorer inför beställning och utbyte i sommar. 

Så jag tycker faktiskt att det är OK att vara lite trött. För jag vet att det går över :) Skratten i personalrummet och mina härliga kollegor, barnens kramar och leenden gör att vi kämpar på de här sista dagarna innan lovet. Sedan kör vi på igen. Sista rycket mot sommarlovet!

Dagens påskägg visar att vi behövde påfyllning ;)

Det försvann en hel del på en dag :P

Fika

Inget blogginlägg av vidare värde. Men gott fika med min man avslutar kvällen. 

Bedömningsmatriser

Idag har jag suttit och försökt få ihop en bedömningsmatris biologi. Åh......... huvudbry!! Imorgon får ni hjälpa mig här på bloggen. 

Fortbildning

Läste detta inlägg av Edward Jensinger idag och kände mig träffad! Träffad på det sättet att jag velat åka på SETT men inte fått åka då inte fler kunnat åka. Blivit lite sur över att jag inte fått komma iväg på det som intresserad mig. Erkänner!

Men med detta tänk som Edward beskriver skulle vi inom skolområdet, eller kanske hela kommunen kunna samarbeta när det gäller fortbildning. Tänk vilken kraft det skulle bli, om jag får åka på det som intresserar mig, tillsammans med andra i kommunen som jag vet brinner för samma sak och sedan sprida kunskapen vidare i våra respektive arbetslag och skolor. 

Arbetsveckan

Fredag och arbetsveckan lider mot sitt slut. Jag är slut. Jobb-hjärnan har så svårt att förstå när den ska sluta. Nästa vecka ska jag klocka ALLT jobb jag gör. 

Kollegacoaching

Idag hade jag en kollega i mitt klassrum som tittade på mig och hur jag jobbade. Vi har varit med i ett projekt, PRIO, som har hjälpt oss att se hur vi jobbar och vad vi ska fokusera på. En del som vi kom fram till att vi ville jobba med var kollegacoaching. 

Det här var andra gången som men kollega var hos mig och jag var hos henne i förra veckan. Vi har innan själva tillfället bestämt fokusområde, vad jag vill att min kollega ska titta på hos mig och tvärtom. Efter förra omgången så förändrade jag min egen undervisning och tänk efter hennes val av fokus, genustänket. Har bloggat om det tidigare här. 

Den här gången ville jag därför att min kollega skulle titta på just genusfördelningen hos mig och hur mitt tänk/agerande syntes i klassrummet. Jag hade en mattelektion och använde mig av min kortlek med namn. Så där styrde inte jag vem som skulle få ordet. Vi hann inte återkoppla idag, utan det blir en annan dag. Men det ska bli spännande att få höra hur det såg ut :) 

Under besöket i klassrummet följer vi en mall. Just nu har jag ingen bra bild/fil att dela med mig av. Men det kommer. 

#enläsandeklass och #enräknandeklass

Idag har jag varit på föreläsning kring "En läsande klass". Ett helt underbart projekt som verkligen bygger på det jag gillar. Att dela med sig. Varje skola kommer att få, helt gratis, en bok till varje stadium med lektionsplaneringar, strategier och passande texter och allt material kommer att finnas gratis och lagligt att ladda ner och använda. Så bra det kan bli när man kan samarbeta :)

Vad är då "En läsande klass"? Jo, ett projekt där läsförståelsestrategierna står i centrum. I Lgr11 står att vi i skolan ska jobba med lässtrategier, men inte hur. Det gjorde att läraren och författaren Martin Widmark drog igång projektet "En läsande klass" och tillsammans med Marie Trapp och hennes kollega Elisabeth Pettersson skrevs en studieplanerring. Du kan läsa mer här: 

• http://enlasandeklass.se
• http://marietrapp.blogspot.se

Under föreläsningens gång slog det mig dock att jag önskade, eller faktiskt själv skulle vilja få till #enräknandeklass som en parallell till #enläsandeklass och motvikt till allt negativ kring matematikundervisningen i media/skola. Att lyfta matematikundervisningen på samma sätt som det lyfts i svenskan. 

Nästa läsår ska min skola vara med i Matematiklyftet Här ser jag en möjlighet att fokusera på matematikundervisningen och att jag får till #enräknandeklass med mina elever. Jag vill kunna fokusera på taluppfattning, talföljder, problemlösning och att prata matematik med de yngre eleverna. Att kunna bygga grunden och sedan bygga vidare. Uppåt! 

Men..... Allt är som sagt inte svart eller vitt. Som jag skrev i mitt Läraravtryck igår så är En läsande klass också en modell eller metod att arbeta efter. Den vilar på vetenskaplig beprövad grund och visar goda resultat. Men det är en metod. 

Men vilken metod vi än väljer så gäller det att vi har en grupp med ett tillåtande klimat, en vilja att lära, har fokus på skolarbete, är goda kamrater, har en god gemenskap och är snälla med varandra. Att jag som lärare kan bemöta alla elever på deras nivå, får förutsättningar för att kunna ge alla elever det stöd som de behöver och räcker till. 

Just nu brottas jag med det sista. Får jag/vi/skolan inte till detta i klassen, spelar det ingen roll vilken metod eller modell vi jobbar efter. Tryggheten i eleven och i gruppen är grundläggande. Tilliten mellan lärare och elev. 

Jag stannar detta blogginlägg här. Vilar tankarna ett tag, men lyssnar gärna på de tankar mitt inlägg ger hos dig. Skriv en kommentar och berätta :)  

Metoder och modeller. Igenkänning och historia.

Idag finns mitt #blogg100 på bloggen Läraravtryck där jag skriver varje tisdag. Klicka och läs. Kommentera gärna där eller här :)

LURBRAK

Idag har vi jobbat efter LURBRAK för att lära oss en strategi vid problemlösning.

Vi jobbade alla tillsammans, läste och skrev ihop. Några pustade och suckade (de som redan hade en egen strategi), några ropade Vänta! jag hänger inte med (de som kände att de lärde sig något nytt) och några nickade (de som kände igen sig). 

Jag tror på att ge barn modeller. Att lära dem att sätta ord på sina tankar, vare sig det är konflikthantering, kamratskap, läs- och skrivsätt eller inom något annat ämne. Den senaste tidens debatt om att "allt" vi gör i skolan är fel, vi blir bara sämre och sämre och det vi gör är vi inte inte utbildade för eller görs på vetenskaplig grund, gör att det pyr och kokar i många personalrum. 

Men, nu skulle med tid för reflektion inte gå till det negativa......

Jag reflekterar idag över att LURBRAK är en tankemodell, ett sätt att ta sig an problemlösning och det är en genomtänkt modell. Vill du kan du läsa mer här (http://ncm.gu.se/media/nywebb/matematikutvecklare/forelasare/intensivundervisning.pdf) från NCM, nationellt centrum för matematikutbildning. 

Det jag önskar av mig själv, att jag hade gått igenom den här modellen tidigare. Men bättre sent än aldrig. Imorgon ska vi jobba vidare. Börja lektionen med att göra en uppgift tillsammans och sedan får de jobba på själva. Veckans läxa är också problemlösning som ska lösas med hjälp av LURBRAK. 

En vanlig söndag

Idag har jag kopplat av och jobbat. En vanlig söndag helt enkelt. 

Innebandy

Verkligen rensat jobb-hjärnan idag. Suttit i sekretariatet när äldsta sonen spelat innebandycup.

http://www.cuponline.se/information.aspx?cupid=6800

Tack

Fått flera tips och idéer efter mitt förra inlägg. Det blir nästa veckas jobb :) 

Förändra attityd?

Hur gör man för att förändra en attityd? Hur går man från tuff och kaxig till snäll och cool? Just nu jobbar vi hårt med att göra barnen medvetna om deras sätt, deras attityder till varandra och hur de behandlar varandra. 

Jag jobbar vidare med mina namnlappar och lottar arbetspar, placeringar, vem som ska svara osv. Vi diskuterar regler, uppmuntrar det positiva, tar upp gemensamma diskussioner i klassrummet osv. Men jag känner ändå att det blir så mycket prat. Vi vuxna gör liknelser, bänder och bryter i situationer. I pratet är eleverna med och kloka. Självklart ska man inte vara dum. Så klart att man ställer upp om en kompis är ensam eller utanför! Men när det väl är dags för handling så gör man ändå tvärtom. 

Nu måste det bli handling. Funderar på vad Malin Larsson @visesiskolan med flera gjorde i höstas med goda gärningar och #skickavidare på Twitter. 

Att fokusera på positiva handlingar. Skriva om dem, göra hemma och i skolan tror jag ska bli nästa "projekt". 

Har du några fler konkreta tips? 

Dagens + och -

Idag blev jag intervjuad inför nästa månads nyhetsbrev från lektion.se Lite läskigt, men kul att bli uppmärksammad :) 

Mycket har annat har hänt också. Borde reflektera mer här, men nu tryter orken för idag. Så jag listar dagen i + och -  

+ kollegan som också kände av skillnaden när hon använde kortleken med namn för att öppet lotta den nya klassrumsplaceringen. 

+ allvarspratet efter första rasten med skolans elever kring hur det var på fotbollsplanen gav resultat direkt på lunchrasten. 

+ träffat flera föräldrapar och haft samtal kring deras barn

+ flera elevers resultat på delprov i NP 

- att jag inte nådde fram på det sätt jag önskade till en elev

- skulle ha skrivit ÅP

Läraravtryck

På tisdagar skriver jag på den gemensamma lärarbloggen Läraravtryck http://lararavtryck.moobis.se. Så här kommer en kopia.

I den här bloggen har vi samlats för att ge vår syn på vårt yrke, skolan och hoppas kunna förmedla våra vardag till er. Ge ett avtryck av våra samlade intryck. Jag funderar idag över vilka avtryck jag ger hos mina elever. Vad kommer de att minnas av sin skoldag idag? 

Jag hoppas att de minns skratten. När min kollega har samling på morgonen och ska gå igen dagens schema och de upptäcker felet!

Jag hoppas att de minns känslan när vi jobbade vidare med multiplikationsträningen. Vår utmaning om det verkligen går att lära sig hela multiplikationstabellen på fem veckor. När de såg att det vi tränat på första veckan faktiskt satt! 

Jag hoppas att de minns de fina mössorna som de sytt på syslöjden. Känslan av att vara lite upprorisk och ha på sig mössan i klassrummet. Att vara stolt över sitt arbete!

Jag hoppas att de minns när vi busade och skojade tillsammans på trappan vid lunchrasten. Eller när vi pratade vid matborden om hur vi hade det hemma. Vilka som hjälpte till att duka av efter maten eller inte. Att jag också varit bordsvärd när jag gick i skolan. Att det inte fanns något som hette "stvatis" som jag sa på morgonen när jag läste lite snabbt och fick ihop det av "stuvad potatis". 

Jag hoppas att de minns när jag ritade konstiga berg och pilar på tavlan. Suddade ut och tog bort. Vände och vred på deras tankar. Det blev lite oreda, men tillslut klarnade det. 

Jag hoppas att de minns att vi redda ut bråket. Att vi lyssnade på dem, hjälptes åt att förklara situationen och att alla fick förklara sig. 

Jag hoppas att de minns att de fick höra hur stolt en kollega var när hon rättat alla glosförhör och återigen hade nästan alla full pott. 

Jag hoppas att de minns! 

Jag vet att alla elever runt om i Sverige går hem med goda minnen från sin skoldag idag. Det är jag fullt medveten om. Men det blir ett annat avtryck. Idag väljer jag att fokusera på det positiva. 

Vilka positiva minnen har du från idag?

Resultat?

Hur snabbt vill vi se resultat? Hur länge kan vi jobba på i samma hjulspår utan att det blir någon förändring? Idag funderar jag över resultat. 

Den 13 mars skrev jag om genusfällan och hur jag snabbt blev påmind om hur dåligt jag jobbat med just kille-tjej perspektivet i med vem man jobbar. Sedan dess har vi varje gympatimme, två gånger i veckan totalt 100 minuters veckan jobbat inriktat på just att kunna samarbeta med vem som helst. Jag har öppet lottat paren som ska jobba i hop. Medvetet pratat om hur man faktiskt får och inte får bete sig mot sina klasskamrater. Vi har repeterat inför varje lektion, visat ett ok kroppsspråk och ett som inte är ok. Pratat om vad man kan svara när en kompis frågor om vi ska jobba ihop och vad man inte får säga. 

Idag startade vi ett nytt arbetsområde i matematiken och som introduktion fick eleverna jobba parvis med att lösa några uppgifter. Jag hade min kortlek med elevernas namn framme, lottade öppet som de sett mig göra på idrotten och så startade vi. Ingen visade faktiskt något negativt med sitt kroppsspråk när de blev ihoplottade och inga taskiga kommentarer fälldes. Framsteg och resultat! 

Men nu är det ju inte bara det jag vill. Sen då? När jag nu har en kille/tjej som jag ska jobba med.... I gympasalen har samarbetet fungerat bättre och bättre. Paren löser uppgifterna på olika sätt och aktivitetsnivån hos alla har ökat för varje gång. Det jag nu såg i klassrummet var däremot inte lika. Nu var det svårare att samarbeta, för uppgiften var en annan. Osäkerheten kring matematiken i olika paren slog igenom. Det var svårare att diskutera en lösning och hur de skulle lösa en uppgift jämfört med att springa runt i gympasalen och leta uppdrag att lösa med kroppen. Intressant. Men resultat i hur de reagerade på varandra kan jag se efter 11 dagar! 

Nu jobbar jag vidare, i nya hjulspår. Jag kommer att fortsätta lotta ihop samarbetspar både på idrotten och i klassrummet. Nya uppgifter att göra på lektionen, men strukturen kommer att vara densamma. Då kommer nästa fundering. När har mina nya hjulspår blivit gamla hjulspår? 

Hur tänker du kring detta? Snälla, fundera med mig kring hur snabbt man kan se resultat och mina tankar i detta inlägg. 

Så kan det också vara

Läste serien Baby Blues i tidningen nu på morgonen och den fick mig att fundera. 

Visst är det så att den som skriker högst hörs mest. I ljudstyrka i alla fall. Men vem lyssnar vi mest på? Den som alltid pratar eller den som säger något ibland? Vems ord väger tyngst i debatten? Rösterna inifrån eller utifrån?

Jag pratar mycket. Tänker och tycker högt. Säger min mening, utmanar med frågor och vill få fler att säga sin mening högt. Är det bra? Näe, inte jämt. Andra kanske inte säger sin mening för att jag tar över. Några kanske inte gör sin röst hörd för de väntar på att jag ska säga min och så får den räknas. Jag försöker att inte alltid "prata först". Men jag behöver jobbs vidare ;) 

Samtidigt som jag säger min mening så vill jag ju höra din. Annars kommer varken jag eller du vidare. När jag får tänka högt, får höra dina tankar och funderingar kommer jag vidare i mina egna tankar. 

Jag går utbildning för att bli lokal lärarutbildare. Att handleda en lärarstudent på sin väg ska bli jättespännande! Jag blir hela tiden tvingad att se på min egen undervisning och hur jag är i klassrummet. Jag måste lyssna in en blivande kollegas tankar om hur den ser på situationen. 

Hur tänker du kring det här? Diskutera med mig :)

Musikal

Igår kopplade jag av. Var på Jesus Christ Superstar med min man. Födelsedagspresent från förra året. 

Mäktigt!

Skicka snälla saker vidare

Vi pratar mycket just nu kring om kompisskap, att vara snäll, hur man behandlar andra, kroppsspråket osv. Har tidigare skrivit om det här i inlägget "Kille-tjej".

Den här veckan pratade vi om att skicka snälla saker vidare. Jag berättade, ritade streckgubbar på tavlan, tog exempel osv. En kollega som också var o klassrummet tipsade om klippet här under. Vi kollade igenom och alla var med! Jag såg i deras ansikten glädjen och att de förstod mina streckgubbar :) Det bästa var när filmen var slut och en elev utbrister:

- Men det var ju samma kille! 

Vi tittade igenom klippet igen och pratade om vad som hände. Jag visade på ansiktsuttrycken och vi letade leende munnar. En underbar lektion, som faktiskt kom till av en händelse. Inte planerad i detalj, eller jag tog tillfället i akt och det blev toppen! 

Pedagogiska diskussioner

Äntligen! Idag hade vi i arbetslaget diskussioner kring Hatties bok "Synligt lärande". Vi hade fått inläsningstid, frågor att förbereda oss med och nu var det dags. Så skönt! Vi lyfte blicken, fokuserade inte bara på praktiska saker, utan hade tid att diskutera oss. Alltså pedagogrollen och vår egen syn på oss. Vi pratade om hur viktiga vi är, att vi inspirerar våra elever, att vi får göra det vi är bra på. Vi pratade om Jante, att våga berätta vad vi tycker att vi kan och har gjort bra, kunna säga att något är svårt eller att det finns saker man behöver jobba vidare med. 

Vilka underbara kollegor jag har! Tack för att ni lyssnar och finns där :)

Jag kan inte det här!

När en elev säger "Jag kan inte det här" har jag lyckats! Hur kan jag säga så? Jo, eleven ger mig ett jobb och sitt förtroende. Eleven är medveten om att det finns något som den vill lära, att den har stött på problem och jag får jobbet att lista hur hur vi ska göra så att eleven kan och säger "Jag kan fröken!".

Men innan eleven säger orden "jag kan inte det här" till mig har den säkert berättat på andra sätt. Kanske genom att inte sitta still på sin plats, eller sitta väldigt still och tyst på sin plats. Kanske pratat rakt ut i klassrummet, sprungit runt och stört sina kompisar, tagit någons sudd, kastat undan bollen på fotbollsplanen, varit hemma någon dag extra från skolan när den varit sjuk, blivit klassens clown, frökens hjälpreda eller något annat, listan kan göras lång. 

För att vi ska kunna stötta eleverna i deras inlärning måste vi bygga relationer och tillit. Vi måste komma underfund om hur varje elev fungerar, vad den gillar, hur den lär bäst. Veta vilken figur den helst vill vara när den spelar spel med kompisarna, hur det gick till när den gjorde mål på innebandymatcher i helgen, eller vilket favoritgodis den har och vilken mat som är värst i matsalen. 

Att bygga relationer tar tid och är jätteviktigt. Speciellt i början av elevernas skoltid, men sedan hela vägen genom skolan. Varje ny elev jag träffar som pedagog måste jag bygga en relation med för att komma vidare. Det spelar ingen roll om det är i åk 4, eller när det är dags för högstadiet eller gymnasiet. Relationen är fortfarande lika viktig.

Just nu funderar jag mycket över relationer. Relationer som jag fått till elever jag haft länge, tidigare relationer jag haft med elever som varit lyckosamma och andra relationer som inte varit lika lyckade. Vad har jag gjort i de olika situationerna. Relationer mellan elever, relationer i en grupp/klass. Hur skapar vi känslan av det öppna klimatet och tryggheten tillsammans? 

Vilket är ditt bästa tips för att bygga relationer? Mitt är att lyssna. Att vara intresserad, bjuda på mig själv, visa att jag som fröken gör fel ibland och att jag bryr mig om dig :) 

Vara här och nu

Idag har jag varit student. Går utbildning för att bli handledare för lärarstudenter på deras VFU, verksamhetsförlagd utbildning, och i dag har vi igen träffat världens bästa Bengt. Han pratade bland annat om att vara här och nu. 

Tänker skriva mer om det i veckan som kommer. Men är du nyfiken sök på #LLU och mitt alias @johfam på Twitter så vet du lite av vad som kommer. 

Åh, nej!

Igår blev det inget inlägg :( Tiden till reflektion hanns inte med, då jag hastade från det ena till det andra, jobbet, hemmet, familjen och mig själv.

Men mina reflektioner i torsdags gav ringar på vattnet hos en kollega på Twitter och det kommer mer, det är jag säker på.  http://vilarare.wordpress.com/2014/03/15/ska-vi-jobba-ihop/

Kille-tjej

Idag observerade jag en kollega i vår kollegacoaching-arbete. Hon hade bett mig fokusera på hur hon bemötte killar och tjejer, om hon såg alla elever och om hon gjorde skillnad på killar och tjejer. Jag var "osynliga-Kristina" för hennes elever och satt och tittade, lyssnade och förde anteckningar. 

Direkt efter min observationslektion skulle jag ha gympa med en av mina klasser. Vi skulle göra en aktivitet som jag kallar 50-banan. Man jobbar i par och springer runt i gympasalen och gör olika uppdrag. Detta var tredje gången vi gjorde aktiviteten i den här gruppen. I måndags fick eleverna para ihop sig själva. Men nu, efter att jag blivit påmind om genusfrågan, bestämde jag att de skulle jobba kille-tjej. Oj, så svårt det var! Fick direkt en egen knäpp på nästan över hur lite jag jobba med detta i min grupper. 

Jag startade lektionen, sa att de skulle para ihop sig kille-tjej. En han frågade en hon om de kunde jobba ihop snabbt och jag berömde och de fick börja. Lite trevande frågade en annan hon en han och de fick också beröm och började aktiviteten. Men sedan var det stopp! Tvärstopp! Tjejer som inte vågade fråga och killar som sa att de vägrade vara med om de inte fick jobba med en kille. Tjejerna blev tystare och tystare samtidigt som killarn visade med hela kroppen och med deras röstesurser hur hemskt det här var.

Efter många om och men kom några till igång och några fick jag para ihop. De flesta paren kom dock över tröskeln och jobbade bra ihop när de väl kom "ur strålkastaren" som var vid lektionsstart. Några par fick jag stötta under aktivitetens gång men när lektionen var slut var de flest ändå med på att det hade varit OK att jobba med en kille/tjej fast kul hade det inte varit ;) 

Min sista lektion var också idrott, samma aktiviter fast med en annan klass. Nu startade jag lektionen på ett helt annat sätt! Eleverna visste också vad som var på G eftersom de hört sina klasskompisar :) Jag inledde med att prata om att man ska kunna jobba med vilken människa som helst. Könet spelar ingen roll, det finns inga kill- eller tjejbaciller, men jag hade märkt att vi behöver träna på att samarbeta med en av motsatt kön. Jag pratade om hur det är på dans, vad nobba betydde, sa hur det skulle fråga och hur man svarade. I den här gruppen var det bara hälften så många tjejer som killar. En kille tyckte att du kunde de väl vara två killar och en tjej per grupp. Jag sa nej, meningen var att en kille och en tjej var ihop. Tjejerna fick i uppdrag att "bjuda upp". Åh, det gick trögt. Vilken kille skulle de fråga? Lite trevande blickar men så kom de igång. Inte alla samma protester och otrevligheter i kroppsspråk eller röster. Men visst var det ovant. 

Till slut var alla igång och lektionen flöt på på ett helt annat sätt den här lektionen jämfört med den förra! Behövde inte stötta ett enda par. Mycket trevligare ton under lektionens gång och jag såg en massa samspel bland mina elever. 

Vad lärde jag mig? 

- instruktionen är viktig

- detta måste vi göra MASSOR 

- jag har låtit barnen bestämma vem de ska jobba med för mycket och det har blivit "bästakompiaval"

- även göra barnen medvetna om min egen lärdom av idag

Vad ska jag förändra?

- ordna med en kortlek eller liknande för att lotta fram arbetskompis 

- inte låta barnen välja själv i samma utsträckning som nu 

Snäll och trevlig

Jag tycker att man ska vara snäll och trevlig. 

Jag tycker att skolan ska vara trygg för alla. 

Jag tycker att alla ska må bra. 

Ingen ska vara rädd för att gå till skolan. 

Ingen ska stanna hemma för att man blir utsatt. 

Ingen ska må dåligt. 

/mammatankar 

Nationella prov

Imorgon gör mina elever den första delen av de nationella proven i matematik. Den handlar om självskattning och hur säker eleven känner sig i olika situationer. Det här med att bedöma sin egen förmåga, utvärdera, är något som vi jobbat mycket med. Det ska bli spännande att se hur skattar sig själva och sedan jämföra det med de olika delproven som kommer här efter :)

Precis som ni kunde läsa i <a title="Nationella prov – personlig reflektion @ses1549" href="http://lararavtryck.moobis.se/2014/03/10/nationella-prov-personlig-reflektion-ses1549/">gårdagens inlägg av @ses1549</a> så kan vi som skola se två delar i resultaten. Dels hur vår undervisning är och då titta på resultaten på <em>gruppnivå</em>. Den andra delen är <em>individnivån</em>, hur väl vi lyckats med varje elev. I min kommun, har vi gemensamma träffar där vi går igenom resultat, tar med och går igenom elevers svar för att diskutera bedömningen och diskuterar hur vi jobbat fram till proven och även ger varande tips på hur vi kan jobba vidare. Även på varje skola förs denna diskussion. Det blir en styrka, då hela skolan äger resultatet och får ta det till oss för att utveckla vår undervisning.

<span style="line-height: 1.5em">Tankarna hos oss pedagoger inför den här perioden av nationella prov är många. Hur får vi till de anpassningar vi får göra? Hur ska vi lösa lektionerna när vi ska sitta med några elever i taget på gruppuppgiften? Vem tar hand om resten? Hur ska jag sätta ihop grupperna? Hoppas alla elever håller sig friska! Hur gör vi eleverna förberedda inför provsituationen? Kommer våra elever att klara proven?! Vilka elever kommer att överraska oss i positiv bemärkelse? Vilka bekräftar bilden vi redan har? Tänk om jag har missat någon elev? För som jag skrev innan så är ju även resultaten av proven ett kvitto på hur JAG har undervisat. </span>

Samtidigt som jag känner en oro, så känner jag en förväntan. Vi har ju jobbat stenhårt med elever, satsat på dem för att de ska lyftas den lilla biten som var kvar till målet. Tänk om vi lyckas, eleverna och vi pedagoger. Vilken lycka det skulle vara! För just nu så känns det inte som att vi i skolan lyckats med att få alla elever att nå målen.

Men alla elever ska lyckas i skolan. Hur gör vi då i de nationella proven? Vi får inte göra anpassningar, så att det som ska mätas i proven inte kan mätas. Men när elever inte får använda de hjälpmedel de är vana att jobba med ger vi dem inte möjligheten att lyckas. Här uppkommer ett dilemma. Vi pedagoger får stöd från Skolverket när det gäller <a href="http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/2.5988/anpassa-for-elever-med-funktionsnedsattning-1.144410">elever med funktionsnedsättningar</a> och när det gäller <a href="http://www.skolverket.se/regelverk/fragor-och-svar/2.5988/provtillfallet-1.161491">provtillfället </a> Men lätt är det inte!

Men proven är bara EN bit, ett stöd för oss pedagoger att mäta hur väl eleven når målen. Men det är bara siffror. Känslan och omständigheterna, kännedomen om eleverna, att kunna se elevernas <strong>kunskaper </strong>och inte kunskapen i ett specifikt bedömningstillfälle, det är det som gör pedagogen proffesionell.

Att få tänka på annat

Som du kanske märkt så tänker jag mycket om skolan. Känner du mig så märker du det säkert också ;) Hösten 2011 hade jag det väldigt tufft på jobbet och var nära att gå in i väggen innan vi kom till höstlovet. Att kunna koppla bort jobbet och jobbtankarna blev nödvändigt och jag och min man började bugga igen. Vi hade gjort det tidigare, innan barn och annat tog över, men nu var det dags igen. 

Buggen blev ett andningshål! När man dansar kan man inte tänka på annat, utan bara på det man gör. Jag måste vara fokuserad och lyhörd för vilken tur jag ska göra, vad min partner "säger" att jag ska göra. Jag måste tänka på mig själv, hur rör jag mig osv. Då går det inte att tänka på elever, lektioner, skolutveckling :) 

Ikväll har vi varit och buggat och jag har kopplat av. 

Tänker

Jag tänker mycket. Funderar och diskuterar både ensam och med andra. Har massor som jag tänk få ur mig här på bloggen idag. Skriver ner några tankar. 

- formativ bedömning på yngste sonen hockeymålvaktsträning. 

- likheter sport och skola

- när tänka jobbtankar?

- hur/vad är en bra lärare? 

- barnens vardag

Men det blir en annan dag. Trött och ont i halsen tänker jag inte göra mer idag. 

8 mars och en film

Idag är det Internationella kvinnodagen. Tankar om jämställdhet far genom mitt huvud. Hur bemöter vi pojkar och flickor i klassrummet, på rasten, när det gjort eller inte gjort läxan? 

En film från Årstaskolan klass 5 dök upp på Twitter. Se den. Tänk hur du bestämmer dig.

http://www.kunskapshubben.se/filmer/4028-8mars

Nöjd!

Idag känner jag mig faktiskt nöjd. Det blev inte riktigt som det var tänkt på jobbet, men det blev bra ändå. Vår ommöblering av två klassrum har lett till större arbetsro, flitens lampa lyser :) Utvärderingarna på klassbloggen bekräftar det vi vuxna sett. 

Jag är nöjd över min arbetsdag. Tänker inte skriva "fast det kan blir bättre" (även om jag nu gjorde det och det faktiskt är sanningen). Men jag tänker känna mig nöjd. Tänker fokusera på det jag gjorde, det som kändes bra och INTE på det jag inte hann, det jag inte löste på jobbet, det som ligger framför mig i helgen. Att släppa det dåliga samvetet och vara nöjd i stället är nyttigt. Sedan åkte jag från jobbet i tid, tog en efterlängtad fika med min familj på "stan" och ikväll ska vi kollegor träffas på AfterWork. 

De här tankarna kom efter att ha läst en krönika av Mia Skäringer. Läs den! 

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article18495704.ab 

 

Dagen i ord och en App

Har försökt sammanfatta min dag i ord och samtidigt lärt mig en App https://itunes.apple.com/se/app/wordsalad-your-salads-redefined/id545164778?mt=8 . Så är jag och så var min dag. 

Reflektion. Frågor? Svar? Vem?

Min tanke med att vara med i #blogg100 var att ge mig själv tid till reflektion. Jag tänker mycket och får en massa frågor, men svar då? Vem kan ge mig dem? Eller är det så att jag kommer att se svaren själv när jag vänder och vrider på mina tankar? Hur tänker du? Snälla, ge mig dina tankar eller svar när jag funderar framöver :) 

Just nu är det tomt! Så idag behöver jag inget stöd av dig :) Jag försöker lämna jobbtankarna för en stund och sätter mig i soffan och kollar på TV istället. 

Min lärarvardag.

Dagens blogginlägg blir en kopia av mitt inlägg i http://lararavtryck.moobis.se. 

Hej dagboken!

Idag har det varit upp och ner på jobbet. Som det brukar vara. När jag kom till jobbet och skulle låsa upp klassrumsdörrarna var det redan gjort av kollegan B. Skönt! Gick och hängde av mig, men var i klassrummet från 7.45. Känner att mina elever behöver det och jag kan inte bara öppna dörren och låta dem vara själva. Fast jag missar pratet med kollegorna på morgonen, är någon borta, har det hänt något osv. Även om mina elever vet vad de får göra i klassrummet på morgonen så har jag några oroliga själar som behöver en fast hand för att göra det som vi faktiskt kommit överens om i klassen, läsa eller rita tyst och lugnt på sin plats fram till kl 8 eller vara kvar ute.

Hämtade kollegan S som skulle starta upp morgonen i mitt klassrum med treorna, gick igenom vad de skulle göra, vilka barn som skulle gå vart nu när vi startat upp efter lovet i nya grupper osv. Nu var klockan 8 och det hade ringt in. Gick över till fyrorna för att ha samlingen där. Kollegan hade skrivit fel på dagens schema och datum. Både jag och eleverna såg det och vi kunde skratta lite. Det är skönt. Att kunna skratta och ha roligt tillsammans med barnen :) Att ha en go känsla tillsammans i klassrummet, med kollegorna det är så härligt!

Gick igenom dagen för fyrorna, en elev berättade att han skulle gå på hockey ikväll, pratade lite om det, hann läsa lite högt ur högläsningsboken innan det var dags för fyrorna att gå på slöjd. Jag och kollegan I hade planeringstid. Vilken lyx! I år är det första gången som vi har planeringstid samtidigt under dagtid och inte efter att barnen slutat. Jag fixade med den nya bloggen, förberedde gympatimmar, hjälpte en kollega som kom och frågade om ett föräldrakonto i Skola24, mailade om det, tillbaka till gympaplaneringen, läsa mail som I skickat till föräldrar, läsa egna mail. Jaha, det var den planeringstiden. Nu rast med de andra.

I personalrummet var det fullt i soffan idag! Jag hade ingen rastvakt då kollega ville byta igår. Vi pratade om både jobb, sportlovet som gått, kollade om vilka som kom på AfterWork som vi ska ha, hann gå på toa och sedan var rasten slut.

Mattelektion med fyrorna. Påminde om målet, hade genomgång med längdenheterna och omvandling. Sa att de skulle "gnugga" tills det sitter. Vad betyder gnugga? frågade en elev. Återigen slår det mig hur viktigt språket är och vad viktigt det är att inte ta för givet att alla förstår.

Visade på "trappan" med att ta ansvar, det är upp till dem visa vad den kan eller inte kan. Usch, känner mig tjatig. Gav eleverna ett beting, blev de inte klara fick de ta hem. Lite blåslampa på dem. Jo, de behöver det!

Vi var tre vuxna i klassrummet, kollega B (elevassistent till elev i rullstol), kollega S (en ny resurs) och så jag. Det är svårt ibland att få till det med alla roller i klassrummet ibland. Bara vi är tydliga så blir det bra för både vuxna och barn. Ny resurs som inte känner barnen kan bli tokigt ibland. Men vi löste det bra. Barnen jobbade på bra! De flesta hann med, några fick ta hem lite jobb men det var inga sura miner. Bra! De växer.

Lite planeringstid igen. Har verkligen lyx-tisdag! Kollade över mailen. Åtgärdsprogram som skulle uppdateras och utvärderas. Fått mail från förälder, svarade. Diskuterade åtgärder med kollega. Kopiera papper. Förbereda nästa mattelektion med treorna som skulle handla om den nya bloggen. Kul! Vad skulle de säga?!

Visade bloggen via projektorn när eleverna kom in i klassrummet. Eftersom de kom från slöjd kom de lite olika och jag bad dem hämta datorer. Gick så där..... Tydlighet! Barnen kände direkt igen sig när de såg bloggen, såg loggan för Webbstjärnan, fattade direkt :) Så härlig känsla när jag ser att jobbet vi gjort ger resultat i deras tankar. Berättade om upplägget och de var med på noterna. Värmer hjärtat. Visade uppgiften och trodde inte att de skulle hinna lösa den. Men det gjorde de! En elev märkte att de inte kunde kommentera, men det löste jag snabbt med inställningen. Alla han nog inte märka. En tyst liten överenskommelse mellan oss två :)

Så var det dags för lunch. Att vara först borta vid maten och sist ifrån klassrummet är en svår ekvation..... Har inte löst den än. En omöjlig uppgift! Den som fixar det är självskriven Nobelpris! Men när jag kom till matsalen, stod barnen på en lång rad och väntade. Idag utan knuffar. Ja, inte så många i alla fall. Släppte in eleverna några i taget som vi brukar. Några i taget skapar lugn. Fick reda ut vem som skulle vara bordsvärd vid ett bord, ordna med smörgås och mjölk till synskadad elev, kolla blodsocker och ge insulin till elev med diabetes. Jo, äta själv hann jag också samtidigt som vi pratade om fritidsintressen, sportlovshändelser mm vid vårt bord. Vi hade det trevlig.

Min egen lunchrast, 30 min där jag själv ska bestämma över min tid. Lyckades bra idag :) Lite kaffe, kollade Instagram, skvallrade med kollegorna om Prinsessan Madeleines bebis, skrattade och hade det bra.

Dags för sista rycket! Matte igen, nu med treorna. Guldlektion! Vår andra dag med extrasatsning med resurser. Vilken timme!! Kunde sitta med sex elever och verkligen guida dem framåt! Eleverna tog ansvar, jobbade på och alla hann dagens jobb.

En liten bensträckare för eleverna och lite tid för mig att plocka fram till dagens sista lektion. Engelska med åk 4. Det blev ingen bra timme.... Trötta elever. Svårt att hålla fokus. Många pratade rakt ut. De här små "betweenisarna" som inte vet vilket ben de ska stå på. Ska de vara tuffa och kaxiga? Vilken roll har de i klassen? Har ju egna barn i samma ålder och jag ser samma hos mina egna barn.

Oj, dagboken! Det börjar bli långt det här :) Undrar om någon orkar läsa i dig.

Elevernas skoldag är slut. Hör att det händer saker i korridoren. Vet att kollegor är där. Jag ordnar med datorerna i vagnarna, fixar med sladdar, tänker på lektionen som nyss varit, känner min lite misslyckad, det som började så bra slutade inte lika bra.

Jaha, möte mellan 14-14.30 men ingen kom. Kollega A hade visst fått mail tidigare under dagen om att vi måste flytta. Ok, när? Hitta ny tid.

Diskuterade elev med kollega I och A. Känner oss otillräckliga. Får man känna sig otillräcklig? Hur länge ska vi "trolla med knäna" innan vi låter "skeppet sjunka"? Hur många barn i dagens skola ska behöva känna misslyckanden innan ögonen öppnas hos de som bestämmer?!

Arbetslagsmötet kvar. Vi har börjat med "tavelmöten" för att fokusera, vara effektiva och använda tiden på ett bra sätt. Känns bra! Vi betade av det ena efter det andra. Bra! Hann med att gå igenom eleverna med vår nya resurs. Drog bara över mötestiden med 15 min.

Där tog arbetsdagen slut på jobbet. Hem, hämta egna barn, laga mat, fixa läxor, åka till innebandyträning, förbereda morgonens lektioner, hem, äter semla, barn i säng, lite mer planering eftersom vi ska prata om klockan imorgon. Pust! Nu ska jag försöka koppla av lite i soffan framför TV.

Tack dagboken för att du orkade lyssna på mig. Imorgon är en annan dag :) Säger som Marilla Cuthberth i Anne på Grönkulla. Tomorrow is always another day, with no misstakes made in it.

/Kristina

Målgubben eller "Kliasigihuvudetochförståringenting-gubbe "

Idag gjorde jag för första gången en "Exit ticket". Jag började lektionen med att presentera Målgubben och skrev målet med dagens lektion. Jag visade också deras utgånglapp, utvärderingen som de måste fylla i för att få lämna klassrummet :) 

Vi skulle jobba med längdenheterna och de hade tidigare också jobbat med de olika enheterna innan sportlovet. I mitt klassrum på nätet fanns också ett litet filmklipp som de hade att se (eller se igen hemma). 

Den korta introduktionen var bra. Eleverna kom igång och jobbade ganska fort. Den första uppgiften var att uppskatta längden på 10 saker och sedan mäta. Lite rörigt blir det när eleverna rör på sig och mäter, men det var fokus på uppgiften hos de flesta. Jag hade två olika grupper idag men gjorde i stort sätt lika. 

När det var fem minuter kvar på lektionen fick eleverna plocka undan och jag visade på utvärderingen. 

Jag förklarade "Kliasigihuvudetochförståringenting-gubben" och Målgubben. Att strecket mellan dem var vägen man går från ? till ! och eleverna skulle kryssa var de tyckte att de befann sig. Sedan skulle de skriva under vad de lärt sig, blivit bättre på. 

Hur gick det då? Vad lärde jag mig? Vad kunde jag utläsa av utvärderingarna? Hur jobbar jag vidare?

- arbetsron var bra, även om det i ena gruppen var pratigare pga att de är fler. 

- jag kunde sitta ner och hinna hjälpa fler än jag brukar. 

- mina elever är bra på att utvärdera och skriva vad de lärt sig, blivit bättre på. 

- att uppskatta på en strecka sin egen kunskap var lite ovant. 

- jag kan inte lämna det här efter dagens (och lektionerna innan lovet) riktigt än. Begreppen och omvandlingarna mellan längdenheterna är inte befäst hos alla.

- mängdträning på Nomp blir morgondagens uppgift + hemläxa. 

Så, dagens reflektion! 

Planera veckan som kommer

En tom vecka framför mig som ska fyllas med innehåll. Jag sätter mig ner med min planeringsbok, loggar in på datorn för att öppna mina olika planeringar, försöker få tankarna att fokusera på jobbet. Det går sådär. Vilken ände ska jag börja i?! Jag har så många tankar och en del påbörjade "projekt" och så här efter sportlovet är det en nystart på jobbet. 

De nationella proven ligger framför mig och mina elever i åk 3. Det kommer att ta mycket av vår tid nu. Gjorde proven även förra året då min klass är nu en 3-4:a så det känns ändå rätt bra. Vi är två 3-4:or och två lärare så vi kan dela upp enligt vår behörighet och jag har matten. Vi har möblerat om lite så nu mellan sport- och påsklov kommer vi ha klasserna årskursvis istället för klassvis. Det lärde vi oss av förra årets provperiod :) 

Fokusera...... 

Den tomma arbetsveckan ska fyllas med innehåll. Så var det! Matte. Fyller i de lektionerna först. Att ha min terminsplanering gjord gör det ganska enkelt. Stommen är klar, nu ska jag gå in mer på detaljerna. Fixar uppdrag åt eleverna på Nomp. Strukturerar upp hur och vad jag ska säga, vad vi ska kunna efter lektionens slut. Tänk om jag skulle göra en Exit ticket den här gången? Jo, jag testar! 

Vår lilla ommöblering gör att jag har "samma" lektion två gånger imorgon. Först med treorna och sedan med fyrorna. Bra. Kan fokusera och utveckla direkt. För även om innehållet är i stort detsamma så kommer inte lektionerna att bli lika. 

Då var det en idrottslektion kvar att fylla. Vi har efter jul fokuserat på uppvärmning och varför man ska värma upp. Vi har åkt skridskor och varit ute på promenader då isen försvann :( Nu vidare fokus på rörelse och de grovmotoriska grundformerna. Hittade en kul ide på lektion.se som jag gör om så den passar mig, vår gympasal och mina elever. Varför uppfinna hjulet när jag kan påbörja ett redan uppfunnet hjul. 

Pust! Nu tror jag att jag är i mål. I planeringen och tanken i alla fall. Sedan får vi se vad verkligheten säger och gör med oss imorgon. 

Ge mig tid till reflektion #blogg100

Idag startar #blogg100, att skriva ett blogginlägg om dagen i hundra dagar. Jag har "anmält" mig och tänker att min bloggresa ska ge mig tid till reflektion. Att varje dag skriva ner lite om dagen gör att jag måste tänka efter på vad som faktiskt hänt. Vad jag gjort och hur det påverkar mina elever och mina kollegor. 

Jag har också startat en ny blogg för mina elever, http://100mattetal.se. Den ska vi fylla med mattetal, visa hur vi tänker när vi löser uppgifterna, få stöd av andra när de löser samma tal osv. Jag delade med mig på Twitter av mina tankar och fick en massa retweets och favoritmarkeringar :) Jag fick också napp hos @jstarleaf om ett samarbete :) 

Men än så länge är det sportlov! En dag till. 

Tankar efter PISA och OECD-utredning

Förkyld hemma i soffan tittar jag på utbildningsutskottet som håller en öppen utfrågning/samtal efter PISA-undersökningen och den utredning som OECD har gjort. Det är massor med tankar som börjar snurra i mitt huvud.... Det blev nästan som ett blogginlägg när jag uppdaterade med FB-status. 

Tänker vidare på en Twitter-diskussion i helgen som handlade om vad vi ska/kan göra KONKRET mot att diskutera/fundera/stöta och blöta tankar. Hur mycket förändras och utvecklas i det stora genom att jag/vi lärare funderar och tänker på vad vi VILL göra istället för att göra..... Hur gör jag själv? 

Jo, jag tänker mycket. Lyssnar och följer diskussioner på Twitter. Diskuterar med mina kollegor i skolområdet och delar mina tankar där. Men vad leder allt det här till? 

- Jag har förändrat min undervisning i matematik. Mina elever jobbar på olika nivåer med en gemensam start och förförståelse via filmklipp i läxa från http://frokenkristina.wordpress.com Började det efter jul, så jag kan inte dra några stora slutsatser än. Men känslan är positiv! 

- Jag är medveten om hur och att jag påverkar mina elever genom hur jag ser på dem. Höga förväntningar på att de ska visa vad de kan, vara aktiva och att ta skolan på allvar. 

- Jag pratar mindre om vad deras föräldrar kan tycka och tänka om deras beteende i skolan utan poängterar att JAG vet att de kan och JAG vill att de lyckas. 

- Jag ställer krav på mina egna barns skola att skoldagen ska bara positiv och inspirera till lärande. 

- Jag ställer krav på mina barn i hur de ser på sin skoldag och stöttar dem i att det är upp till dem att lära, att de kan åstadkomma precis vad de vill (men det är jobbigt och det ska det vara). 

Nu ska jag fortsätta att GÖRA samtidigt som jag tänker, stöter och blöter mina tankar. 

Det har blivit #flipsv för mig tillslut. Tror jag #digiskol

#digiskol blev inte riktigt som jag tänkte mig, fast ändå har det blivit det. Som jag skrev i mitt förra inlägg så blev det en paus då tiden inte riktigt räckte i höstas. Men nu har jag fått tummen ur. Jag är så glad och jag har efter tre flippade läxor sett skillnad i min grupp!

Jag startade redan i augusti ett "klassrum på nätet" som jag har jag använt mig av mycket. Adressen är frokenkristina.wordpress.com om du vill hälsa på :) Jag startade den för att jag kände att jag behövde en kanal till för att underlätta för mina elever. I det digitala klassrummet har jag samlat länkar som eleverna jobbat vidare med i bland annat engelska och NO. Min tanke har hela tiden varit att där ska det även hamna läxor av olika slag. Det var jag på det klara med redan i augusti.

Så gick höstterminen, jullovet kom och helt plötsligt var jag redo. Jag startade helt enkelt. Slutade fundera, tänka, grunna, utan gjorde bara. Inget krångligt, utan ett vitt papper, en penna och min iPad. Att min son köpt ett iPad-ställ på rean gjorde kanske sitt till, för nu var det väldigt enkelt att filma. Jag stängde in mig på min sons rum, riggade upp och körde.

 

Lite tid tog det väl, men inte så mycket som jag först trodde. Den längsta tiden blev att ladda upp filmen till min YouTube-kanal.

 

Jag förklarade för mina elever hur jag nu tänkte jobba. Mailade först alla föräldrar och skrev i veckobrevet att "tills på torsdag ska eleverna ha förberett sig genom att ha sett en film som finns på bloggen". Då gick det liksom inte att inte göra ;)

 

Det utvidgade kollegiet på Twitter har för mig varit avgörande om jag skulle ha utvecklat min undervisning över huvud taget! Utan er hade jag nog inte vetat om att det fanns något som kallades "flipped classroom". Att känna stöd, att få kommentarer och råd när man frågar är suveränt. Jag delar gärna med mig av det jag gör och känner att jag förändrar mig tack vare er!

 

Att jag flippat min matteundervisning har lett till mer arbetsro på lektionerna. Vi startar med samma förförståelse. Jag ser en ökad aktivitet på lektionerna då de är förberedda och vet vad lektionen handlar om. Jag har pratat mycket med mina elever om vikten av att ta ansvar för sin tid i skolan, att de ska förstå att det är upp till dem att visa att de kan och att faktiskt anstränga sig på lektionerna för att lära. Jag har en stor spridning mellan mina elever då de är en åk 3-4. Mitt #flipsv har gett mig mer tid att jobba med de elever som behöver mig mest. Jag kan sitta och visa dem, de kan ställa frågor och är mer "med" eller hur jag ska säga. Känns skönt!

 

Någon som jag inspirerats av (som jag skrivit massor om) är Karin Brånebäck  (+Karin Brånebäck @braneback) Utan dig hade jag inte gjort det här!

En annan twittervän som alltid finns och ger råd är Ulrica Elisson (@wimsis13) och utan dig hade jag nog inte tagit steget och varit med på ett Teachmeet i höstas :)

En twitterkollega som just nu lär och utvecklar mig är Cecilia Sundh (+lappkullan eller @lappkullan) Att du delger och berättar om hur du jobbar med läsningen i sin klass, har gjort att jag i min NO-undervisning läser och jobbar även med lässtrategierna just nu samtidigt som vi lär om människor i rymden.

Att min närmaste och bästa kollega @liaali77 som har svenska/SO med våra elever gör samma sak på hennes lektioner och pratar källkritik just nu gör att jag känner mig stärkt i att vi ger våra elever det bästa vi kan.

 

Det jag nu har börjat fundera på är ju den där Badgen med Digital Skollyftet. Har jag kvalificerat mig för den? De tre benen, gör jag så?

• använder digitala verktyg för kommunikation, lärande och skapande
• både lär av andra och lär ut till andra i det utvidgade kollegiet
• använder färdigheterna på ett sätt som gynnar utvecklingen av sin roll i skolan

 Ja, jag tycker nog det i alla fall. Men det kan bli mer :)